Osäkerheten kryper närmare.
Utöver denna blogg så har jag under tre års tid skrivit i en dagbok, skrivit ned alla tankar som slagit mig på nätterna, skrivit ned allting ont som hänt och allting bra som hänt.
Den är det mest privata jag äger och jag har nog aldrig riktigt tänkt att sidorna kommer ta slut, att jag kommer kunna skriva i den tills, den dagen jag inte behöver det längre.
Till min fasa så har jag upptäckt att det nu är sex sidor kvar att förbruka, sex ynka sidor.
Det känns konstigt, vad händer nu? Kommer jag köpa en ny, eller kommer jag bara använda mig av denna blogg?
Kommer jag behålla denna som ett minne, eller kommer jag elda upp den och hoppas att alla dåliga minnen försvinner med den?
Kommer jag någonsin låta någon jag litar på läsa den? Det skulle underlätta, för mig och den som läser. Jag skulle nog vara lite lättare att förstå.
Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag behålla den, gömma den någonstans för att sedan ta fram och läsa i på dagar som jag vill elda på mitt redan dåliga mående.
"Ångest, ångest är min arvedel,
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen."
min strupes sår,
mitt hjärtas skri i världen."
❤❤